Kroppen utsätts för höga belastningar inom gymnastiken, i en landning kan belastningen uppgå till över tio gånger din kroppsvikt. Det är delvis detta som gör att skador inom gymnastiken ofta är ganska omfattande, när de väl inträffar.  

Skadorna inom gymnastiken varierar något mellan disciplinerna. De akuta skadorna uppstår oftast på  

• fot och underben 
• knä 
• rygg  

Det beror troligtvis på att belastningen är som störst på benen i de flesta moment inom gymnastiken. För överbelastningsbesvär är det tvärtom ryggen som dominerar. Därefter kommer fot, underben och knä. 

En akut skada (trauma) sker oftast hastigt och utan förvarning, när påfrestningen blir för hög mot vad vävnad och strukturer klarar av. Akuta skador sker vanligtvis vid acceleration, inbromsning, stäm eller landning och kan inträffa med eller utan kroppskontakt med någon annan.  

Exempel på akuta skador inom gymnastiken: 

• fotledsstukning 
• tzukafot (en kraftig uppåtböjning av foten i en underroterad landning) 
• knävridning (ligamentskador och korsbandsskada) 
• muskelbristning i baksida lår 
• översträckning i armbåge 
• översträckning eller kompression i ryggen, exempelvis vid en kraftigt ökad bakåtböjning. 

Vid ett trauma uppstår ofta en smärta i kombination med svullnad. Svullnaden orsakas av en blödning, på grund av den bristning som skett i mjukvävnaden (ledkapsel, muskel, senfäste, ligament/ledband). Den kan också orsakas av en spricka eller skada på skelettet (fraktur).  

Barnskelettet är mjukare och hårdnar gradvis fram tills kroppen har växt klart. Därför är det vanligare att det uppstår en skada i skelettet hos barn, än på ligamenten/ledbanden – som inte är lika elastiska som hos vuxna.  

En stukning kan medföra att ligamentet drar med sig en liten benbit (avulsionsfraktur). Det kan vara svårt att avgöra och därför är det alltid viktigt att söka vård för en bedömning av läkare.  

Sök vård 

• om det inte går att belasta utan att halta 
• svullnad och/eller smärta kvarstår mer än 24 timmar.  

Muskelbristningar brukar dyka upp när träningen blir mer intensiv och skelettet växt klart, i 16–18-årsåldern. Musklerna hänger inte alltid med i tillväxten av skelettet. Därför ska du inte forcera en rörelse med kraft eller hastighet för att klara ett moment – det kan riskera en skada på apofysen (området där senan fäster in i skelettet i närheten av tillväxtzonen).

Vid en olycka är det är bra att veta vad du ska göra. Om du tar hand om skadan snabbt, är risken mindre för allvarliga konsekvenser. Det kan också påskynda läkning och rehabilitering. De flesta akuta skador hanteras på samma sätt, oavsett om det är muskel, sena, ligament eller skelett som har skadats.  

PRICE har under senare år utvecklats till POLICE. Det inkluderar optimal loading. Det innebär att tidigt komma i gång med enklare övningar och lagom belastning för att hjälpa läkningen. 

Gör så här vid en akut skada

Om olyckan är framme och en skada inträffar måste det akuta läget alltid bedömas som ett led i första hjälpen. Använd minnesregeln L-ABC för att veta vilken ordning du bör prioritera. 

Påbörja HLR och ring 112 om 

• någon sätter i halsen och slutar andas  
• någon faller ihop och får ett hjärtstopp 

Du kan förbereda dig genom att 

•  kolla upp var information om HLR finns i hallen där du tränar  
• ta reda på om och var det finns hjärtstartare  
• känna till adressen till hallen, om du behöver ringa på ambulans.  

Även om gymnastiken inte är en kontaktsport som boxning eller ishockey kan skador på huvud, nacke och rygg ändå förekomma. När skadan involverar huvud, nacke och rygg är det viktigt att agera mer försiktigt i det akuta skedet.  

Har du landat illa efter en volt och du känner smärta lokalt direkt på ryggraden i rygg och nacke ska du alltid ligga kvar. Detta gäller tills du har koll på hur smärtan förändras och vet att du kan röra på och har känsel i armar och ben.  

Ring 112 

• vid misstanke om känselbortfall 
• nedsatt förmåga att röra sig  
• vid slag mot huvudet och personen är avsvimmad längre än en minut 
• om den som slagit i huvudet har kramper 
• om det tar lång tid för personen att återhämta sig och svimningen följs av yrsel, förvirring eller sömnighet.  
• hellre en gång för mycket om du är osäker 

Den som slagit i huvudet ska inte lämnas ensam de första 24 timmarna. Var observant på symtom som 

• yrsel 
• minnesförlust 
• förvirring 
• illamående  
• kräkningar 
• trötthet som inte beror på sömnbrist. 

Efter det akuta skedet är det viktigt att ta kontakt med läkare, fysioterapeut eller kiropraktor. En snabb insats är att låta hjärnan vila från alla typer av intryck som att titta på skärm (tv, telefon, dator), ljud, ljus och eller fysisk ansträngning. Sedan kan du gradvis öka den fysiska ansträngningen. Läs mer om metoden hjärntrappan. 

Hur lång tid det tar att läka en skada varierar, beroende på hur allvarlig skadan är. En mindre skada kan ta en eller två veckor. En större och mer allvarlig skada kan ta flera månader.  

Det är viktigt att skynda långsamt, vänta ut läkningen och inte återgå för snabbt till full träning. Det gäller även vid mindre skador eftersom du annars riskerar att dra upp skadan igen. Här blir dialogen med din tränare och rehabkontakt viktig för att successivt kunna öka träningen på ett bra sätt. Den vanligaste orsaken till överbelastningsbesvär är att en tidigare akut skada inte har blivit helt återställd, när det kommer till styrka och funktion.