De flesta har upplevt stressiga perioder i livet. Det kan vara perioder när det är mycket att hantera privat, i skolan, på jobbet, på träningen eller en kombination av flera olika områden.  

När vi är stressade påverkas både våra tankar, känslor, beteenden och hur det känns i kroppen. Känner du igen några av dessa stressymptom hos dig själv? 

Tankar: glömmer saker, har svårt att prioritera, svårt att få perspektiv, svårt att koncentrera sig, negativa tankar som kommer gång på gång. 

Känslor: ångest, orolig, ledsen, trött, irriterad, arg, gråter, känner sig avstängd, har generellt lättare att regera på saker i vardagen.  

Beteenden: äter snabbare, försöker göra flera saker samtidigt, har svårt att lyssna och ta in vad andra säger, blir irriterad och arg, försöker effektivisera. 

I stressiga perioder i livet är det stor risk att saker som du mår bra av prioriteras bort. Till exempel träffar du familj eller kompisar mindre, hoppar över måltider eller väljer att sova mindre för att hinna med.  

Ett enkelt sätt att få överblick över beteenden under stressade perioder är att skriva ner vad du gör för mycket och för lite av när du är stressad, jämfört med när du mår bra och har en bättre balans i livet. 

Till exempel: 

För mycket: pluggar sent om nätterna, oroar mig, skjuter upp saker, isolerar mig, tackar nej till roliga saker, hoppar över mellanmål. 

För lite: sömn, avslappning, vila från skola och gympa, ta tag i saker, träffa vänner, umgås med familjen, städa. 

Utgå från tabellen, gör din egen och skriv ner vad du gör i stressiga perioder. 

Det du gör mer av när du är stressad är dina stressbeteenden. Det du troligtvis har för lite av är dina återhämtningsbeteenden. Det är saker du mår bra av och som du naturligt får in i livet när du inte känner dig lika stressad. Ett bra tips är därför att försöka minska det du gör för mycket av och öka det du gör för lite av – men mår bra av. 

Utmaningen med stress är att ju mer stressad du är, desto svårare är det att se helheten och aktivt göra något åt situationen. Vi vet till exempel att vi behöver äta, sova och vila för att vara effektiva och prestera både inom och utanför idrotten. Men ju mer stressade vi blir, desto lättare är det att glömma bort det. Det är därför ofta bra att prata med andra och få hjälp med att sortera vad som är viktigt och vad du kan vänta med just nu, för att kunna prioritera din återhämtning och ditt mående.  

Du kan också behöva sänka kraven när det är mycket. Om den totala belastningen i livet inte är rimlig, kan praktiska lösningar som att tacka nej till fler uppgifter och sänka kraven vara helt nödvändiga.  

Är du utsatt för hög stress ökar också risken för tankefällor. Exempel på tankefällor är  

• katastroftänkande (allt kommer gå dåligt) 
• svart-vitt tänkande (allt eller inget, det finns inga nyanser) 
• att känslotänka (dina känslor och tankar blir bevis på hur verkligheten är).  

För att få perspektiv på dina tankefällor kan det vara en stor hjälp att prata med någon för att få ventilera och ta del av andra perspektiv. 

Forskning har visat att stress påverkar kroppens förmåga att tillgodogöra sig träning. Den återhämtningstid som du behöver för att ha balans mellan belastning och återhämtning i din träning kan öka 25–50 procent under perioder med hög psykologisk stress. Stressnivån i livet utanför träningen påverkar alltså hur väl du kan tillgodogöra dig ett träningsupplägg.  

Vilka strategier vi använder kan också påverka vårt mående och vår motståndskraft för att klara av tuffare perioder i livet.  

• Problemfokuserade strategier (aktivt försöka ta tag i och lösa olika problem som uppstår). 
• Söka socialt stöd (prata och få hjälp av andra).  
• Undvikande strategier (skjuta upp saker, försöka låta bli att tänka på dem och skylla jobbiga situationer på andra). 

Studier visar att de idrottare som försöker ta tag i problemen (problemfokuserade strategier) och söker socialt stöd, klarar sig bättre än de som skjuter upp saker och försöker låta bli att tänka på dem (undvikande strategier).