Kroppen är en fantastisk konstruktion. Den består av flera system, exempelvis nerver, muskler och blodomlopp, som samverkar till en enhet. Med kunskap om kroppens uppbyggnad och funktion kan du få en ökad förståelse för din kropp i träning. 

När vi föds är det med en uppsättning av ungefär 300 skelettben. Många av dessa växer sedan ihop under uppväxten och en vuxen människas skelett är uppbyggt av 206 ben. Till en början är skelettet mycket mjukt men hårdnar med tiden kroppen växer.  

Skelettet har flera viktiga funktioner: 

• Stödjer kroppen. 
• Är fäste för skelettmusklerna som använder skelettbenen som hävstång när du rör dig. 
• Skyddar viktiga organ som exempelvis hjärta, lungor och hjärna.  
• Är mineraldepå för bland annat kalcium. 
• Producerar blodkroppar i benmärgen. 

Mellan skelettdelarna finns lederna. Vi har olika typer av leder beroende på var de sitter och vilken funktion de har. Ytorna på de ben som möts i en led kallas ledyta. Där sitter ett tunt skikt av ledbrosk som ger stabilitet till leden och minskar friktionen mellan skelettbenen. Mellan ledytorna finns ledvätskan som fungerar som ett smörjmedel och stimuleras av rörelse. Ledbrosket får sin näringsförsörjning genom att brosket utsätts för belastning. Det sker likt en svamp där ledvätskan pressas ut vid tryck och sedan fylls på när trycket avtar. Ledfunktionen påverkas negativt av för lite rörelse och belastning.  

Skelettet är levande och kan förändras även efter att du är färdigväxt. Fysisk aktivitet och belastning stärker skelettet genom att stimulera benbildningen. För att det ska ske behövs också kalcium och D-vitamin (solljus) i kombination. Belastning som innehåller dynamiska moment med stor kraft, hög frekvens och varierande belastningsriktningar har visats ge högst benmassa. Gymnastik är en sådan idrott som innehåller många moment där den typen av belastning sker. Om skelettet däremot inte utsätts för belastning kommer ingen nybildning av benvävnad ske och skelettet blir i stället skörare. Ditt skelett kan alltså påverkas genom den belastning, eller frånvaro av belastning, du utsätter det för. 

Det finns olika typer av muskler i kroppen som styr olika saker.  

• Den glatta muskulaturen omger de inre organen. Den styrs utan viljemässig kontroll.  
• Den tvärstrimmiga muskulaturen kallas för skelettmuskler. De musklerna kan styras med vilja.  
• Hjärtmuskulaturen är tvärstrimmig som skelettmuskulaturen men kan inte styras med vilja. Däremot kan den tränas. 

Skelettmuskeln utgår från skelettet genom en sena och omges av fascian, en slags hinna som består av bindväv och kollagen. Den omger muskeln likt en strumpa.  

Muskeln består av olika muskelbuntar/faschiklar som också omges av ett bindvävslager. Muskelbunten innehåller i sig en grupp av olika muskelfibrer. Muskelfibrerna är indelade i två typer beroende på vilken funktion de har.  

• Typ I är långsamma muskelfibrer som klarar mycket uthålligt arbete. 
•  Typ II är snabba muskelfibrer som främst aktiveras vid explosiva övningar.  

Andelen snabba och långsamma muskelfibrer vi har i kroppen varierar beroende på arvsanlag och vilka muskler det handlar om. Hos en otränad person är många typ II-fibrer vilande, men med träning lär sig kroppen att aktivera dessa. Kontinuerlig explosiv träning kan omvandla typ I-fibrer till typ II-fibrer. Du blir alltså bra på det du tränar, och kroppen kan till viss del anpassa sig till det. 

När en muskel ska dra ihop sig sker förenklat följande. 

1. Hjärnan skickar en signal, eller snarare en kaskad av impulser, till muskeln.  
2. Två proteiner som finns i muskelfibern krokar i varandra: aktin och myosin.  
3. Muskeln förkortas och en rörelse (sträck eller böj) sker. Detta eftersom muskelns ursprung och fäste är placerade på var sin sida om leden.  

I filmen får du se hur en skelettmuskel är uppbyggd och hur en muskelaktion går till. 

När musklerna utfört ett arbete återkopplar de till hjärnan hur bra övningen utfördes. Det ger hjärnan möjlighet att förbättra och justera rörelsen.  

Allt arbete som musklerna utför kräver energi och det gäller både fysisk aktivitet som din träning och aktiviteter i din vardag. När du tränar ökar ditt energibehov och för att kunna tillgodose kroppens behov blir det viktigt att anpassa mängden mat du äter efter din träningsmängd. Ju mer du tränar desto mer behöver du äta. Maten du äter innehåller energi och i kroppen bryts maten ned och omvandlas till en kemisk förening som heter adenosintrifosfat (ATP). När ATP omsätts frigörs energi som används till exempelvis muskelarbetet. 

ATP kan bildas genom  

• Anaerobt arbete som sker utan tillgång till syre vid hög intensitet under kort tid. Anaerobt arbete sker vid explosiva moment som exempelvis finns i gymnastiken. 
• Aerobt arbete som sker med tillgång till syre vid låg intensitet under lång tid. Aerobt arbete sker vid exempelvis löpning, cykling och simning. 

Vid ett mer intensivt arbete ökar pulsen för att ge musklerna syre. När belastningen blir så hög att tillförseln av syre inte räcker till kallas det anaerobt arbete. Då uppstår högre nivåer av mjölksyra som en biprodukt.  

När nivån av mjölksyra uppnått en nivå då muskeln inte hinner transportera bort den uppstår kramp eller utmattning, ibland också kallad fatigue, som gör att aktiviteten måste avbrytas. Tänk dig ett 400-meterslopp där löparna ofta har väldigt stumma ben på slutet.  

För att kunna fortsätta springa måste de dra ner på tempot och på så sätt få bort mjölksyran genom att låta det aeroba systemet vara en större del av energiprocessen. Båda systemen är igång hela tiden men i olika grad beroende på vilka krav som kroppen utsätts för.