Att sätta och arbeta mot mål kan vara hjälpsamt för ditt idrottande.  

• De riktar uppmärksamheten mot det som ska prioriteras. 
• De ökar både uthålligheten och ansträngningen, något som krävs för att klara av en uppgift. 
• De leder också till aktiv problemlösning, reflektion och kreativitet – som att hitta nya vägar att nå sitt mål. 

Inom idrottspsykologin går det att titta på en och samma situation utifrån olika perspektiv. Vi tittar på exemplet i början av blocket utifrån ett målsättningsperspektiv. ”Att bli bäst och vinna stora tävlingar” är ett resultatmål, där du enbart fokuserar på att prestera bättre än andra. 

Har du endast resultatmål kan det leda till ökad prestationsångest. Det beror på att de målen ligger utanför den egna kontrollen. Du kan till exempel inte påverka de andra tävlandes förberedelser, förutsättningar eller prestationer. En annan risk är att du tappar motivationen i perioder där du inte presterar lika bra.  

De tre måltyperna har också visat sig vara effektiva vid olika tidpunkter. Att du har en dröm om att komma med i landslaget, tävla i EM eller ta ett mästerskapsguld (resultatmål) kan vara en stark drivkraft som hjälper dig att prioritera träningen, även under dagar när du är mindre motiverad.  

Under själva tävlandet är det däremot ofta bättre att fokusera på processmål. Det styr fokus mot vad du ska göra här och nu, vilket sänker anspänningen. En sårbarhet med resultatmål är att de ligger i framtiden. De kan ta fokus från det är du behöver göra för att prestera så bra som möjligt i stunden.  

Ett bra tips är därför att använda olika typer av mål, vilket leder till minskad prestationsångest. Det beror på att du lättare kan påverka dina prestations- och processmål. Om du bara utvärderar en prestation utifrån resultatet riskerar du också att förlora viktig information. 

Det finns mycket kompetens och erfarenhet du kan ta vara på genom att reflektera kring din egen utveckling, oavsett hur långt det räckte på tävlingen. Genom att arbeta med process- och prestationsmål ökar möjligheten till en mer balanserad bedömning av de egna framstegen.  

I filmen berättar Lukas Knutsson, Alva Svennbeck och Lina Sjöberg om sina tankar om att sätta och arbeta med mål som motiverar dem i sin gymnastikkarriär. 

När du jobbar med olika sorters mål skapar det flera olika källor till måluppfyllelse, vilket leder till högre självförtroende. Det ger dig också chans att utvecklas inom olika områden, till exempel om du har uppnått de resultatmål du satt upp och har svårt att hitta det logiska nästa steget i din satsning resultatmässigt.  

Det är viktigt att du själv är med och sätter målen, så att det inte är någon annan som bestämmer dem åt dig. Att känna att du själv är med och bestämmer är viktigt för att känna inre motivation för en uppgift. Inre motivation kan du läsa mer om i blocket ”Vad påverkar runt omkring”.  

Mål fungerar bäst när de är  

• realistiska och utgår från de förutsättningar som finns i din träning och din satsning just nu 
• specifika, tydligt beskrivna och tidsatta så att de går att utvärdera (hellre ”till nästa tävling vill jag kunna tävla på den där volten” än ”jag vill göra mitt bästa”) 
• högt satta. Om målet upplevs för lätt, kan det vara svårt att se varför du ska lägga extra kraft och energi för att nå det. Är målet däremot alldeles för högt kan det leda till att du känner att det inte är realistiskt, oavsett hur hårt du jobbar. 

Ju högre mål du har, desto viktigare blir det med delmål. Delmål hjälper dig att nå dina mål oftare och du ser tydligt en utveckling. Att synliggöra din egen utveckling genom att pricka av olika delmål leder också ofta till ett bättre självförtroende.