Perfektionism brukar delas upp i två delar.  

Perfektionistisk strävan är att sikta högt. Perfektionistisk strävan behöver inte skapa några problem så länge målen är höga, realistiska och flexibla. Men höga mål som inte är realistiska och som följs orubbligt utan flexibilitet kan skapa problem i sig självt. 

Perfektionistisk oro är oro för att inte kunna leva upp till sina egna eller andras högt ställda krav och förväntningar. Perfektionistisk oro leder ofta till ångest och oro, en rädsla för att misslyckas och ett hårt förhållningsätt mot sig själv.  

En stor riskfaktor med en hög grad av perfektionistisk oro och strävan är när du som elitaktiv börjar koppla din prestation till ditt värde som person.  

En övergripande beskrivning av perfektionism:  

Höga krav kan vara kopplade till gymnastiken, skolan, jobbet eller sociala situationer som att ha det fint och städat hemma. Oavsett område, fortsätter en person med hög grad av perfektionism att kämpa utifrån sina egna höga krav – trots att det gör att hen inte mår bra. Det kan vara att hen känner sig stressad, ledsen, inte kan sova, är arg på sig själv eller har prestationsångest. Perfektionism innebär också att en redan hög standard ofta höjs. 

Det kan också leda till att nästan all vaken tid går åt till självkritiska tankar och tankar på vad som behövs för att öka prestationsförmågan. Ett bra sätt att tänka kring perfektionism är att det är något som vi alla har mer eller mindre av. Några har mer, andra mindre.  

Den kanske viktigaste frågan att reflektera kring när det gäller perfektionism är 

Om svaret på den sista frågan är JA, kan det vara bra att reflektera över hur det påverkar dig. Är det något du skulle vilja förändra? 

Men om jag inte har de här höga kraven på mig själv skulle jag ju inte kämpa, och då kommer jag inte nå mina mål.  

Det är en vanlig missuppfattning att prestationen blir sämre, om det perfektionistiska tänkandet och de egna höga kraven minskar. Det stämmer inte.  

En stor risk med perfektionism är att viljan att prestera till stor del drivs av att rädslan för att misslyckas. När den rädslan blir för stor, kan det leda till du till och med börjar undvika svåra övningar.  

Om du känner igen dig i beskrivningen av perfektionism kan ett bra första tips vara att försöka utmana kraven du ställer på dig själv, genom att vara lite mer flexibel och slarvig i det du gör. Ofta händer ingenting. Det brukar snarare bli lättare att lägga märke till och ifrågasätta dina tankar om måsten, borden och egna regler för vad som är okej.  

Att vara besviken på sig själv är en jobbig känsla. En person som är mycket självkritisk slår lätt på sig själv mentalt, och har lätt att bli arg på sig själv för att hen tänker fel. Det är inte hjälpsamt. Det går att sträva mot höga mål utan att vara hård och kritisk mot sig själv.  

Det finns många andra spännande drivkrafter att utforska inom idrotten, som 

• att komma ihåg varför gymnastik var det roligaste du visste i början  
• att på ett nyfiket sätt vilja utforska hur bra du kan bli, utan att det definierar ditt värde som människa  
• att vara en del i grupp där alla tillsammans kämpar för att åstadkomma något som är större än dem själva  
• att kunna göra svåra övningar eller program och få känna glädjen av full kontroll över sin kropp i övningar som få andra klarar av  
• att ha höga mål och se framsteg och utveckling utifrån den träning och ansträngning du investerar i.  

I filmen får du veta mer om hur ett perfektionistiskt tänkande kan påverka dig.  

Vi återvänder till exemplet som inledde det här blocket. Även om du på tävlingen presterade mycket bra, har du svårt att känna dig stolt och glad. I stället nedvärderar du din prestation och tänker att du inte siktade tillräckligt högt. Du har svårt att känna glädje och stolthet och sätter i stället ännu högre krav på dig själv.  

Det gör att du känner dig misslyckad när du inte når upp till dina krav, men även när du gör det. Du har hamnat i en ond cirkel. Så fort du närmar dig målet flyttas kraven fram för vad som är okej eller godkänt. Under resan har du också kanske tappat bort ”jättebra”, som inte längre finns kvar på skalan. Du bedömer i stället din prestation på en skala som bara går från värdelöst till okej.  

Hur skulle det vara om en person med perfektionistiska drag skulle ägna mer tid till återhämtning, att träffa vänner och njuta av andra saker i vardagen än att ägna den tiden åt att tänka kring sin prestation? 

Kom ihåg att ditt värde som person inte är likställt med din prestation. Att vilja jobba vidare med det förhållningssättet behöver inte betyda att du skulle prestera sämre för det.  

Att sträva mot höga mål är inte fel, men om de höga målen får dig att må dåligt kan det vara bra att få hjälp. Du kan vända dig till din tränare, landslagsledare, förbundskapten, till Gymnastikförbundet direkt eller någon annan inom din förening för att få hjälp. Går du i skolan kan du även ta kontakt med elevhälsan. På Riksidrottsförbundets sida Upp, upp- vi lyfter finns också en sammanfattning med länkar dit du kan vända dig om du behöver hjälp och stöd

Kom också ihåg att du som lagkamrat eller träningskompis kan visa hur viktig personen bakom prestationen är genom att uppskatta och ge din kompis omtanke – oavsett hur hen presterar.