Avsnitt 3: Nervös och rädd

Nästan alla är nervösa någon gång. När något känns viktigt är det lätt att känna oro och nervositet för hur det ska gå. Minns du när du gick in på tävlingsgolvet för första gången på en tävling eller ett mästerskap som var betydelsefull eller stor?  

Sannolikt var du nervös. Vid sådana tillfällen ökar också risken för att tankar om borden och måsten dyker upp, som att ”jag måste sätta den här övningen/serien/programmet”. 

Det är också vanligt att tänka negativt eller börja tvivla på sig själv vid nervositet. Tankarna i sig behöver inte vara ett problem, så länge du kommer ihåg att allt du tänker inte är sant. Ofta är det bästa att fokusera på uppgiften just här och nu – oavsett vad du tänker eller känner.   

Nervositet, rädsla och panik är samma känsla, men med olika volym. Tänk på det som en volymknapp som vrids upp. Om vi tar exemplet i början av det här blocket så kom känslan i samband med en större tävling som en chock. Om känslan annars på träning var en skön laddning och fokus, så vreds den nu upp och blev helt annorlunda på tävlingen. Här hade det varit hjälpsamt att normalisera tankar och känslor innan tävlingen.  

Öppna i ny flik

Kom ihåg

  • Det är vanligt att bli nervös, men det är inte farligt eller konstigt. 
  • Kroppen kan reagera på att känslorna kommer starkt vid betydelsefulla händelser.  
  • Volymen dras upp när vi upplever något som stort och viktigt.  
  • Alla är olika, vissa är alltid nervösa för att tävla medan andra inte alls känner pressen. 
  • Många kan känna att pressen ökar, när de upplever krav både utifrån och inifrån. 
Från början var det bara en roligt att tävla, men sen bygger man upp det så nu är det hur viktigt som helst.

Tips om du är nervös

Det kan vara en stor skillnad att säga till sig själv: ”Aha! Jag är nervös, det är därför jag tänker och känner så här. Det betyder är kroppen förbereder sig för något som jag upplever är viktigt.” Att bara notera och sätta ord på känslan kan göra en stor skillnad än att vara mitt i den och tro till hundra procent på de tankar och känslor som naturligt uppstår när du blir nervös.

När du har noterat att du är nervös, orolig eller rädd är ett bra nästa steg att normalisera. Nästan alla är nervösa och det syns oftast inte på utsidan, det känns inuti och är en naturlig del av att vara människa.

Du kan önska att de jobbiga känslorna bara skulle försvinna, men i grunden är det kroppen som försöker hjälpa dig att bli redo för en utmaning. Det är okej att vara nervös, det är inte farligt och behöver inte påverka prestationen.

Då sjunker ofta anspänning och nervositet. Om du är nervös långt innan en tävling kan ett bra tips vara att försöka vänta med att gå in i tävlingsbubblan. När det närmar sig tävlingsstart är det ofta bra att försöka styra fokus mot uppgiften och ditt beteende. Du kan rikta fokus mot de tekniska detaljer du ska tänka på i början av övningen/serien/programmet.

Rädsla

Rädsla är ofta kopplat till ett specifikt hot, till exempel att vara rädd för en hund eller att inte klara av en speciell övning. Alla är rädda ibland. Det är viktigt att komma ihåg att rädslan bidrar med viktig information, och vi behöver lyssna och respektera våra rädslor.  

Samtidigt är vi ibland rädda för situationer som inte är farliga på riktigt, men som upplevs som skrämmande. Att tala inför andra är ett exempel på en vanlig rädsla som på ett sätt är obefogad.  

Vilken kontext du befinner dig i är också avgörande för rädslan inför att göra något. Inom gymnastiken gör du exempelvis saker som vem som helst (som inte är gymnast) skulle vara rädda för, medan du kanske istället hade varit rädd för att kasta dig ut och åka störtlopp eller gå en proffsmatch i boxning.  

Rädsla behöver självklart inte bara handla om specifika övningar, det är också vanligt att känna en övergripande rädsla för att misslyckas. 

Jag är nästan mer rädd för att misslyckas än att göra det, även om jag har gjort den volten i två år vill jag bara gå dit och få det gjort

Rädslan att göra bort sig eller att misslyckas kan många gånger vara stark, ibland mycket starkare än rädslan att till exempel skada sig i en övning. Det kan bero på att personen har väldigt höga krav på sig själv. Detta kan du läsa mer om i blocket ”Höga krav och besviken på dig själv”.  

Hantera rädslan

Det är inte konstigt att vara rädd för att genomföra en svår volt. Men om du tidigare varit trygg med att göra övningarna och har den teknik och träning som krävs, så kan rädslan skapa hinder i utvecklingen. Det är en otäck känsla, att inte känna igen sig i vad som händer, tappa bort sig eller tappa kontrollen i de övningar som tidigare fungerat bra. 

Här är det viktigt att inte bli arg på sig själv eller ta impulsiva beslut. I stället kan du behöva jobba med dina rädslor på ett klokt sätt, genom att stegvis möta dem och samtidigt lära kroppen att den starka rädslan inte är nödvändig.  

Ta hjälp av andra

Att arbeta med sina rädslor sker ofta naturligt i arbetet med delmål och progression i övningar, tillsammans med din tränare. Där backar du tillbaka till grunder och bygger upp övningen igen, när något är svårt eller otäckt. Du kan också prata med din tränare om att tillsammans göra en plan att stegvis träna på moment som har blivit skrämmande.  

Om rädslan är väldigt stark eller inte går över av sig, är det bra att söka professionell hjälp. Du kan vända dig till din tränare, landslagsledare, förbundskapten, till Gymnastikförbundet direkt eller någon annan inom din förening för att få hjälp. Går du i skolan kan du också ta kontakt med elevhälsan. I filmen får du ta del av tankar och tips från Lina Sjöberg, Lukas Knutsson och Tonya Paulsson på hur de hanterar stress, nervositet och rädsla.